Historia
Först presenteras Klyppingens moderna historia och Klyppingens samfällighetsförenings tillkomst. Därefter redovisas ön Klyppingens historia sedan 1500-talet och hur ön benämnts genom tiderna. Dessutom visas historiska kartor och dokument och några speciella platser uppmärksammas. Avslutningsvis presenteras släktforskning med fokus på de personer som i äldre tider var jordägare i Svartnö by och som då var de som ägde marken på Klyppingen.
Klyppingens samfällighetsförening
Byggherre var MAGNUS IDAR AB och byggnadsplanen för fritidsbebyggelse inom Klyppingen omfattande delar av fastigheten Svartnö 1:2 och 1:6 fastställdes den 2 december 1969.
Arkitekt var Björn Cederström. Föregående ägare var Martin och Edvin Johansson från Svartnö. Området som tidigare huvudsakligen använts som boskapsö avstyckades i 53 fastigheter (Svartnö 1:12 till 1:64) och två allmänningar (Svartnö 1:10 och 1:11).
Klyppingens byalag bildades 12 mars, 1970 och höll sitt första konstituerande möte den 16 april. Bebyggelsen av området påbörjades under våren 1970 och vid årets slut fanns endast 4 osålda tomter. Vid slutet av 1971 var 34 tomter bebyggda på de 91.909 kvm stora området Svartnö 1:10 och 100.084 kvm Lill-Klyppingen Svartnö 1:11. Redan 1937-10-20 fanns det ett avtalsservitut: Kraftledning.
Byalaget omvandlades 1982 till en samfällighetsförening.
2014 tog länstyrelsen i stockholm beslut om att utöka strandskyddet från 100 m till 300 m.
Se följande länk Beslut utvidgat strandskydd Norrtälje 511-39836-2012.pdf (lansstyrelsen.se) sida 38 av 94
Klyppingens historia
Här finner ni mer information på vad man kan finna om Klyppingen som ö och vad som vi funnit i de öppna register som finns. Om ni har mer information eller intresse för att hjälpa till att skapa en ännu bättre historiebeskrivning av Klyppingen hör av er till styrelsen@klyppingen.se.
Klyppingen nämns första gången redan på 1500 talet i skrift. I texten står det att ”köp med klyppingen” vilket på den tid borde betyda myntslaget Klipping.
Under åren har vår ö Klyppingen bytt namn ett antal gånger från Klyppingen till Klippingen och början 1900 talet tillbaka till Klyppingen.
Varför vår ö heter Klyppingen – Klippingen kan vara svårt att få fram men en spekulation är att det kan ha funnits en Fatabur – Wikipedia på ön då det fortfarande är utmärkt på kartor där det kanske funnits klippingar.
Första gången vår ö Klyppingen nämns vid namn och finns dokumenterat verkar vara 1639. Klyppingen tillhör Länna socken och Svartnö By. Denna karta är från 1777 då det var en stor jordreform som gjorde att de två hus som fanns på ön skulle flytta in till Svartnö By. Var dessa hus har legat är inte helt klart men troligen västra Stor-klyppingen mellan fatburen och ängen samt någon stans på norra Stor-klyppingen (kanske någon har mer information).
Klyppingen
Här finns en hel del dokumenterat om vilka som ägde olika delar av ön. Men även om de som bodde på ön och livnärde sig stora delar av fiske och jakt. Det framgår tydligt att Klyppingen spelade en viktig roll när det gäller fiske då man i skrift värdesätter detta vid storskiftet 1777 och 1786.
Klippingen
Varje ägare hade ett bomärke som finns väl dokumenterat i de underlag som finns från 1777 och fram till 1787. Det intressanta är att dessa symboler troligen funnits långt tillbaka och knyter familjer till området. Det går säkert att få fram mer information via släktforskningen (se lantmäteriets dokument).
Fatbursudden är en intressant plats om det är så att det funnits en fatabur eller fatbur vilket är ett hus eller rum, där man i äldre tider förvarade kläder och annan dyrbar egendom och kan vara synonym med linneförråd, förrådsrum, magasin eller skattkammare.
(detta behöver undersökas mer har inte hittat några bevis för att det är så i skrift).
Skinnpälsudde kan man finna i gamla skrifter kring säljakt och där man ofta flådde samt torkade skinnen. Det intressanta är att det finns skrivelser om säl men även näbval så långt in som Högmarsö. Läs mer på Högmarsö Idyllen i skärgården (caraff.se) (behöver dokumenteras mer).
Klyppingen
1786 var ett viktigt år för Klyppingen då slutfördes storskiftet som påbörjades 1777 och fastställdes 20 mars 1787. Det man kan se i dessa dokument är hur fördelningen av marken gjordes och hur man värderade skog och ängsmark.
Klyppingen blir Klippingen.
Klippingen
Någon gång från 1786 till 1806 så bytte man namn från Klyppingen till Klippingen. En gissning är att det i folkmun kallades klippingen. Detta behöver absolut undersökas mer då det inte finns något tydligt skäl till att byta namn.
Klippingen
Dokument från 1820 visar på att det skedde en delning av marken.
Detaljbild
Klippingen
1866 den 28 Augusti träffades Svartnö af Länna socken inom Frötuna och Länna skeppslag för att besluta om ändring i skiftesägande på ön Klippingen. Det som framkommit är att efter skiftesdelningen har Lars Olsson i Svartnö ansett att hans mark inte är rätt värderad och att ersättningen vid flytten av hans stuga från ön inte var korrekt. Därför kallades alla delägare av ön Klippingen till detta möte, vilka var Per Jansson (Aa och Ab), Carl Jansson (Ab), Lars Olsson (Ae), Jan Erik Jansson (Bc, Jan Erik Ersson (Bd), Carl Gustaf Ersson (Be), Axel ersson (Bf), Per Olof Österman (Ca), Carl Johan Söderman (Bb) och Olof Carlström vilket finns på kartan nedan.
Österängen tilldelade ängsmark blivit alltför högt graderad i jämförelse med övriga delägares ängslotter samt även ängsmarken Edet.
Klippingen
Ekonomisk karta 1906 som tydligt visar på vilka ängsmarker som finns i området och tyder på att det är öppet vatten mellan Humlö och Långö.
Klippingen
Detta är en militär karta från 1940 som visar på att Klyppingen fortfarande hette Klippingen. Underlaget är dock ifrån senare delen av 1800 talet men reviderad 1936.
Klippingen blir Klyppingen
Klyppingen fastställdes med denna stavning i samband med utgivningen av den Ekonomiska kartan vid 1950-talets början. Inför utgivningen av den första editionen granskades samtliga namn av ortnamns- och språkvetenskaplig expertis vid namnvårdande myndigheter, bl a Ortnamnskommissionen för namnen i jordregistret och Svenska ortnamnsarkivet beträffande natur- och bebyggelsenamnen (idag Namnarkivet vid Institutet för språk och folkminnen). Inför tryckningen av kartbladen granskades ortnamnen sockenvis.
Natur- och bebyggelsenamnen i Länna socken granskades i maj 1951 av Jöran Sahlgren och Harry Ståhl vid Svenska ortnamnsarkivet i Uppsala. Ortnamnsarkivet rekommenderade stavningen Klyppingen baserat på uttalet. Stavningen fastställdes därefter av Rikets allmänna kartverk och fördes in i det tryckta kartbladet (11J4d) 1954.
Källa: Lantmäteriets Ortnamnsfunktion 2022-01-19
1952 finns det bevis på att man bytt till Klyppingen då det finns ekonomiska kartor från Solö och Högmarsö där del av Klyppingen finns med.
Klyppingen
1960 vad första gången man tog flygfoto över skärgården här ser man att Klyppingen inte är bebyggd. Men bron har kommit på plats. Intressant att notera är att Långsundet ser ut som en insjö då det inte verkar finnas några tillflöden (se hur mörk den är på kartan.)
År 1945 invigdes bilväg från fastlandet till Svartnö, som en del av Sju strömmars väg, med bron Svartnöbron. Den kompletterades 1953 med en vägbank, Furusundsbron, från Eknö på Svartnö till Furusund. Vägen skulle kosta 650 000 kronor och 80 procent av detta kom från direktören Carl Smitts testamente, för främjande av bilvägar i Stockholms skärgård via Kungliga Automobilklubben. Priset slutade på 850 000 kronor och staten sköt till den överstigande summan. Svartnöbron var anpassad för att en cykel och en buss eller mindre lastbil skulle kunna mötas. En ny bro invigdes 1986 (Källa: Svartnö – Wikipedia och BSHF Årsskrift 2017.pdf (windows.net))
Klyppingen
Detta är ett flygfoto från 1975 där det tydligt framgår att man börjat bygga på Klyppingen och att det vid denna tid hette Klyppingen.
Klyppingen
Denna bild är från 2021-03-17 och visar tydligt på att Klyppingen är bebyggd och att kanalerna är öppna för båttrafik.
Släktforskning: Jordägare i Svartnö by i äldre tider (av Kerstin Damström Thakker)
Marken på Klyppingen ägdes i äldre tider av bönderna i Svartnö by. Det finns inte särskilt mycket dokumenterat om just Klyppingen men desto mer om Svartnö by.
Laga storskiftet i Svartnö by 1777–1786
I Svartnö by i ”Länna socken och Frötuna skeppslag” började det Laga storskiftet förberedas vid möten mellan lantmätaren Ulric Dahlbeck och jordägarna i byn. Dessa möten hölls mellan maj och juni 1777 och den 28 juni samma år hade alla jordägare kommit fram till en överenskommelse som de undertecknade. Först vid möten i byn i juni och juli 1786 genomfördes delningen och den 20 juli samma år förklarade jordägarna sig vara nöjda med delningen. Den 20 mars 1787 fastslogs på Frötuna och Länna skeppslags vinterting att storskiftesdelningen i Svartnö by var ”gillad och fast”.
Lantmätare Ulric Dahlbeck kom från Stockholm till Svartnö för mötena i byn både 1777 och 1786. Det var han som ansvarade för uppmätningen av landområdena och som upprättade kartan över det genomförda storskiftet. Uppgifterna om vilka personer som ägde vad 1777 och 1786 är hämtade från det protokoll han upprättade 1786.
Storskiftet omfattade i Svartnö by fördelning av olika marktyper: ”Gårdstomten, Åker i trädesgjärdet (5 olika) och i Sädesgärdet (5 olika), Lötar (16 olika), Ett Ängskärr och Backslotter, De större åkerbackarna, Ängsbackar, Skogen (6 olika, bland annat Öhn Klyppingen och Långöhn)” samt 31 holmar och öar (bland annat Lilla Klyppingen).
Ägandet mättes i mantal. Den delningsgrund som tillämpades innebar att ägandet efter skiftet 1786 skulle stå i proportion till det mantal som varje ägare hade 1777 (dock gjordes en smärre omfördelning mellan två ägare).
Svartnö by bestod under denna tid av tre mantal omfattande ett mantal frälse vid namn Östergården under ”Penninge By Säteri” och två mantal skattefrälse under Blidö Sätesgård.
Se fullständig text genom att klicka på länken nedan:
Släktforskning Jordägare i Svartnö by i äldre tider av Kerstin Damström Thakke